tisdag 12 februari 2008

You're the apple of my eye!

Idag är det tisdag... tror jag. Det är lite svårt det här med att hålla reda på dagarna när det är lov. Underbara jävla lov; jag behövde verkligen det just nu.

För att vara helt ärlig så vet jag egentligen inte vad jag ska skriva, men det brukar jag ju å andra sidan aldrig göra. Det får bli som det blir och komma som det kommer. Precis som vanligt.

Jag ska försöka övertala mamma att sy lite tillsammans med mej. Jag fick lust att sy en till tröja när jag såg ett roligt randigt tyg. Jag vet, jag går i ganska fula kläder, åtminstone när jag är hemma; men nu är det så att jag trivs, så för mej spelar det inte så stor roll, och vad ska jag bry mej om vad andra tycker? Egentligen? Nej, precis; jag tänkte väl det. I may be out of style, but do you know what true love is? Vi får se hur det blir; för jag tänker tjata och tjata och tjata och tjata, tills mamma antingen säger ja eller blir akta-så-du-inte-får-en-stekpanna-i-huvudet-arg; då är jag tyst.

Det har även talats om att Karin skulle slänga mej en visit någon gång under dagen. (Försvenskat? Ohja). Vi får väl se vad den lilla rumpnissen har att erbjuda. Jag vet ju självklart iiiinget; men jag har ju mina aningar. Låt oss kalla det "kvinnlig intuition"; annars kan vi ju säga att "en liten fågel..." (nej, inte Pepsi) "... viskade i mitt öra.". Pepsi har aldrig varit någon vidare viskare. Skrik och tjut är mer hans melodi.

Jag vill även hitta någon som kan tänka sig att titta på film eller alla Heroes-avsnitten med mej. Jag vill ha det. Want it. Need it. Crave it. Nejmen, ni fattar.

Mestadelen av dagen har jag tillbringat i sängen. Där har jag till exempel legat, legat, legat och även legat en liten stund när jag tröttnade på att bara ligga där och ligga. Utöver liggandet har jag läst litegranna. Låt den rätte komma in är fortfarande en av mina favoritböcker. Du borde läsa den du med. Mobboffer, alkoholister, pedofiler och vampyrer i en stockholmsförort på åttiotalet; kan det bli bättre? Nej, jag menar det.

Beroende på Karinbesökets utgång kan det även hända att jag åker ut på äventyr senare i veckan. Men det vet jag ju som sagt inget om än (hähä), så det får jag återkomma om senare. Tills vidare tänker jag lyssna på Ed Harcourt, för han är mannen. Loneliness, what yould I do without you?

1 kommentar:

Karin sa...

Du kallade mig rumpnisse!