Kreativitetsäpplepepparkakautansalt.

Idag började som en helt vanlig, tråkig, dag - Halvfara style. Jag vaknade av att mamma tjatade, somnade om, vaknade igen (av att mamma tjatade), somnade om igen, vaknade och ja... så höll det på ett bra tag.

Mamma hade letat upp ett linne hon stickat i sin ungdom. (Jag hade nämligen än en gång ett fått ett kreativitetsryck natten innan och frågat om jag fick sy, sticka på stickmaskinen, virka nåt skojsamt eller vadfansomhelst med nål och tråd, respektive virknål och garn. Vi hann aldrig få fram något vettigt igår, och imorse var suget efter att skapa inte lika stort. Det kan ju dock ha något att göra med att jag blev väckt. Man blir ju alltid lite tjurig då. I alla fall jag.
Men jag får väl se till att räkna hur många maskor det är så jag kan påbörja resårstickningen någon av dom kommande dagarna.

Sedan kom Karin, min älskade Karin förbi i cirkus en timme eller två (antagligen ett mellanting som en och en halv eller så). Vi åt Kalaspuffar, löste korsord, spelade Super Mario på NES och drack O'boy. Det är trevligt det :) Ute vid bussen försökte jag leka en lek med Karin och frågade "Vad har jag i min högra ficka?" Hon var inte så bra på den leken. Hon gissade på nästan allt utom det jag faktiskt hade. (Förövrigt en femtioöring och en trasig Viol-ask). I ren desperation frågade jag glatt vad jag hade i den vänstra fickan då (en Mp3-spelare, nycklar och en lapp om en isländsk festival). Detta gick inte heller så bra, så jag gissade hennes (höger: mobil och iPod; vänster: busskort och tuggummipåse). Tuggummipåsen lyckades jag dock inte gissa.

Nu är jag ensam igen och sitter och lyssnar på musik (vilket nästan känns lite onödigt att berätta, eftersom jag alltid gör det).

Juste! Igårnatt vid sisådär två/tre tittade jag på Imaginary Heroes. Det var längesedan. Jag kan den fortfarande utantill, vilket inte är förvånande, eftersom jag citerar filmen både för andra och inne i mitt eget huvud typ... jämt. Dock är det ingen som vet att det är just Imaginary Heroes jag citerar, så jag verkar väl bara vara en skum typ som går omkring och kallar folk för påskharar på engelska eller nåt. Men men, man kan ju inte vara älskad av alla, och det är jag sannerligen inte. Men det förstås, det har väl med mej att göra. Skit samma.

Jag är grymt sugen på att titta på Trainspotting också. Jag har idag tittat på introt flera gånger och läst hela manuskriptet och kännt mej allmänt jättenördig. Filmen står dock kvar i hyllan. Jag får titta på den någon gång när jag är oensam, så blir det trevligare. Malin skulle vara ledig på torsdag, vilket ju är imorn. Då kanske hon kan komma hit och titta på den med mej. Jag saknar Malin.

Fick veta att bror och barnen ska komma till jul. Jag längtar till jul. Jag saknar bror. Jag saknar ganska mycket egentligen...

Choose life...
//Nathalie

I'll take my twist with a shout.

To be honest så har jag verkligen inte en jävla aning om vad jag ska skriva om idag, igår, eller någon av dagarna som förflutit sedan senast. Inget har hänt och allt har litegrann badat i ett grått simmigt moln av tristess och självförakt. Men det är ju trots allt sånt man får leva med lite då och då. Nu ska jag i alla fall lämna mina bakomflutna dagar framför mej och se till att göra något med mitt lov. Vi kanske kan gå på bio eller nåt. Får se vad vi hittar på, lovet och jag.

Snap, snap, snap. Jag vill titta på film. Jag vill titta på film oensam och med massa onyttigt tjafs att tjocka med. Japp, det vill jag. Får väl se när allt annat folk är ensamma och vill vara oensamma och titta på film. Då kommer jag ställa upp, som den gentleman jag är! Sedan kan vi titta på film om något gayrelaterat eller konstnärligt och filosofera hela natten. Dricka te och ha det trevligt. Själva tedrickandet kräver dock att den andra ensamma, blivande oensamma personen är Malin, eftersom ingen annan jag känner vågar dricka te. Tråkmånsar. Deras mammor och pappor har inte lärt dom ordentligt, muhaha! Nej, jag säger inte att man är en dålig människa, eller har haft en för slapp uppväxt ifall man inte dricker te… eller ja, det kanske jag gjorde, men det var inte det jag menade! Jag menar bara att dom är lite tråkiga. Eller nej det gör jag inte heller, nu ljög jag. Det finns massor av snälla och intressanta och bra människor som inte dricker te. Faktiskt. Jag älskar alla människor. (Nej, detta var en lögn. Man kan inte älska alla, då är det något fel. Det finns alldeles för många rövhål för att man ska kunna tycka om alla). Men vafan vad jag tjatar om te nu då, jag tror bestämt att jag har hakat upp mej. Nu får det vara nog!

Jag har filurat lite på vad jag ska göra med mej själv och med mitt liv också. Jag ska försöka ge ut en bok på ett eller ett annat sätt, och sedan ska jag kläcka ur mej några kortfilmer och lite annat. Får se hur det blir med allt detta.

Nu orkar jag inte skriva mer. Ha en bra dag… kväll… natt. Ha ett bra liv, helt enkelt…Om du förtjänar det, annars tycker jag du kan brinna i helvetet tillsammans med Hitler och kristdemokraterna.

Hallå, hallå… hallå?

Idag har väl varit sådär halvseg som dagar kan vara ibland. Filosofin är fortfarande inställd, så det blev lite sovmorgon. Det kändes skönt, även om jag absolut inte kunde kalla mej utvilad efter nattens kassa sömn. Sedan när jag väl masat mej ut till bussen i kylan och kommit till Götene och bussbytet så stod inte min buss inne, vilket självklart gjorde att jag fick för mej att jag missat den (vilket händer inte alltför sällan, tyvärr). Jag blev skitförbannad typ och grävde i väskan efter tidtabellen och fick se att vi varit tidiga in (detta händer ALDRIG). Så jag fick sätta mej och vänta i ungefär tio minuter, vilket inte kändes så farligt.

Skoldagen började med Kultur- & Idéhistoria. Där pratade vi om antiken och hur skulpturer och byggnadskonst utvecklats från det ena till det andra. Kort från påklädda block-aktiga kvinnor och nakna män till påklädda lite mer realistiskt formade kvinnor och nakna män i kontrapose och vidare nakna kvinnor och män i dramatiska poser! Ojoj! Sedan var det lite om kolumner i tempel och sånt också. Tänka sig vad man får lära sig mycket i skolan.

Efter det så var det matte och jag upptäckte lite smått panikartat att jag ligger typ… sex veckor efter i planeringen och vi har prov på torsdag. Ähä…hä, men det klarar ju jag, ähä.

Sedan bar det av mot psykologin. Det är alltid lika motvilligt man tar på sig jackan och går ända bort till komvux, men alltid lika trevligt när man väl är där. Ligger väl mentalt bara.
Idag pratade vi om manligt och kvinnligt samt homosexualitet. Jag känner att jag pratade lite för mycket på den lektionen. Haha, Edit hade pratat med läraren efter lektionen medan jag sprang på toaletten och hon hade tydligen nästan trott att jag ville ta över hennes undervisning. Edit hade nog förklarat lite, för när jag kom i till dom sen så sa hon nåt liknande ”Jasså det var därför du kunde så mycket, du håller ju på och läser om det!” och jag förklarade lite halvt att jag har ju inte ens börjat läsa, men jag är intresserad och ganska… insatt… i ämnet, så att säga. Och hon bara ”Jahaaaa, ja men då förstår jag”. Kanske hon gjorde, vad vet jag? ;)

"Jag har inget emot heterosexuella; bara dom inte kladdar på mej!"

Liljekonvaljer, vackrare än rosor. Liljekonvaljer som gömmes i snö, kommer tillbaka som…

Tristess, denna gråa lite gnagande känsla som alltför ofta knackar på dörren. Alltid lika korkad; Alltid lika intet ont anande öppnar man dörren och säger ”Välkommen! Det var länge sedan. Kom in!”. Egentligen var det inte alls längesedan. Men man glömmer ju så fort.

Med tristessen väl inomhus har man svårt att komma undan. Man sitter. Stirrar lite in i väggen. Stirrar lite på fötterna. Stirrar på väggen igen. Kommer på sig själv med att ha fastnat med stirrblick i väggen och flyttar ögonen mot någon annan punkt. Punkterar en sliten poster med blicken, som för att poängtera tristessens totala totalitet. Lägger sig i sängen. Stirrar i taket. Följer ljusringen från lampan i taket. Flyttar sig så att man ligger på tvären i sängen, med huvudet hängandes över kanten. Från denna position kan man blicka runt i rummet uppochned. Titta lite under skrivbordet och över golvet – som nu bytt plats med taket – och konstatera att det borde städas, men inte städa, ABSOLUT INTE STÄDA.
Kanske med en smidig bakåtkullerbytta rulla sig ur sängen, hamna sittandes på golvet för att få rummet att sluta snurra. Kanske stapplande, med sovande, runda fötter ta sig bort till datorstolen, för att sedan med en suck sätta sig och slå på apparaturen. Det välbekanta ljudet när maskinen vaknar och det lite knattrande ljudet när all tankekraft i den lite slitna maskinen går åt till att starta upp musikspelningsprogrammet. Kanske man sedan – till ljudet av musiken – klickar sig ut på det stora världsvida nätet och skriver ett blogginlägg om tristess. Ja, kanske. Kanske. Men bara kanske.

Lägg ner mandolinen, Tony! Det är din tur att spinna magasinet.

Idag (måndag) är tvålektionersdagen á la bild/form(för tillfället ett form-block) och idrott. På bilden.. jag menar formen, så fick vi välja på att gjuta tryckformar, gjuta i sand, eller dreja. Jag drejade, gott folk. Lyckades faktiskt få till en mycket jämn och fin skål, näst intill perfekt (jag menar, det var ändå första gången). Skålperfektionen varade ett litet tag - ett långt litet tag - tills skålperfektionen slutade i skåldisaster, och lera flög lite granna åt alla håll, men jag lyckades rädda situationen (nästan som Kenny Starfighter, fast jag var nästan liiiite koolare) och lyckades med mycket kreativitet och vilja skapa en ny skål - om än lite mindre (läs ganska mycket mindre). Den dög väl. Men den var inte lika perfekt som den jag klantade iväg. Jag fick i alla fall ha på mej dom skitheta (eller inte) hängslebyxorna. Jag ska köpa såna och strutta runt i hemma, SÅ SKÖNA ÄR DOM! HA! Nej men, skämt åsido, hängslebyxor, vilken grej egentligen!

Sedan bar det iväg mot idrotten där vi skulle idrotta med pilatesbollar, gummibandmojjar och bodybarsellervaddetnuhettejagminnsintemenskitsamma. Det var, så att säga, skiiiiitjobbigt. Nu är jag jellyjelly hela jag. Great innit? Fruktansvärd träningsvärk coming my way. Men det är bara att se glad ut.

Väl hemma så satt jag ett tag vid datorn i väntan på Karin. Vi tittade på favoritbitarna ur Corpse Bride och spelade lite kort (vilket gick lite sådär, eftersom ingen av oss kunde komma på något kortspel), sedan blev det Super Mario för hela slanten i sisådär tio minuter innan hon skulle gå ut till bussen. Likt den gentleman jag är så följde jag ju med såklart. Det var kyligt, men jag var glad ändå. Har haft glada dagarna jag nu på sistone. Det är trevligt det. :)

Ingen filosofi imorn. Sovmorgon here I come! Riktigt skönt :D Jag missar dock redovisningarna på Kultur- och Idéhistorian när vi ska spela upp vår medeltida musik vi jobbat med i några veckor. Jag har dock skrivit både musik och text till vårt lilla bidrag, men nej nej, jag ska gå på skyddsrond tillsammans med Malin. Elevskyddsombud, det du! With great powers comes great responsibility. Sedan blir det Psykologi i tre timmar eller vad det nu är. Ingen aning om vad vi ska prata om då dock, drömmar kanske det var. Aja, det märker jag väl.

Igår kom jag fram till att jag skulle behöva någon form av stor "vändning" i mitt liv. Jag är uttråkad.

Men det är skönt att vara glad i alla fall :)
Det är bra med alla bra människor, tycker jag :)

Nu ska jag runda av hade jag tänkt.
Godkväll och god fortsättning allihop!

För jag ville att jag vore den jag vill att jag ska va'
men nu så är jag varken varken eller eller.
Men jag har ändå lyckan att få göra någonting bra
för jag är världens bästa dåliga exempel!

Lullaby

Snart börjar skolveckan, och alla små celler i Nathalie Pettersson hoppar av klädje (inte).

Vi ska till konstmuséet i Göteborg på onsdag, det ni! Vi är så kulturella vi esteter så ni skulle bara veta! - Håll i baskern och paletten, här ska analyseras konst! Efter det ska vi visst titta på några nya konstskolor i år igen. Det blir väl som förra året antar jag; det vill säga varmt och lite småjobbigt, men ändå intressant på sina ställen (kan man ju hoppas i alla fall). Hur mycket fri tid det blir vet jag inte än. Det bli väl så man hinner med att stanna till och äta någonstans, eller som förra året, handla på myrorna xD

Tristessen börjar krypa och gnaga i benen känns det som. Skulle jag försöka resa mej skulle jag falla som en död trädstam, med huden underminerad av små tristessbaggar. Nej tvi vale, det lät obehagligt. Nu kliar det överallt, grattis jag.

Vad ska man skriva mer?
Jag har försökt att vara lite produktiv och skriva på min svenskauppgift om hjältar, men jag kom inte så mycket längre än några nya anteckningar. Jag borde fan ta och rycka upp mej snart. Skärpning, pronto, förbannade fruntimmer! (Jag menar fruntimmerman).

Why can't I be you (durru duttu duttu dudu!)?

Om man skulle ta och göra något med sitt liv snart kanske? Haha, det vore nåt det, va? Ja, jag säger då det. Tjohej, bitterblogg á la Nathalie! Nej, ni slipper... jag lovar.
... gör också pommes friiiiiites ;D

Jag vill titta på film! Jag vill slänga täcket och alla kuddar i en hög och mysa ner mej. Det måste jag göra någon dag. Dricka varm choklad och känna mej lite lagomt höstig sådär :)

Malin! Vi måste dricka te i kjellern också! Innan det blir snöstorm och drivis! Filosofera hela natten och bara ha det trevligt. Jag saknar det. Faktiskt.

Nu har jag nog inte mycket mer att skriva för dagen. Jag ska låta dej slippa mer nu. Nu kan du känna dej helt fri att fortsätta med att leka med bilar eller vad du nu sysslade med innan du klickade hit. Jag ska iaf fortsätta leka med folkabussen Folke. Originellt, jag vet, jag kom på det alldeles själv.

Godkväll och god fortsättning! Och kom ihåg:
Allt kan hända i rymden.

Uncle Johnny.

Sådär, nu har jag lagt mej till med ännu en blogg. Här ska bloggas på riktigt, för tusan!

Jag har varit i skolan i två hela skolveckor nu, vilket inte har hänt sedan... jag-vet-inte-när. Denna veckan fick jag dock ingen bulle, too bad, men jag är glad ändå. Tror jag. Mitt humör har varit minst sagt underligt på sista tiden, but I'll get through, så oroa dej inte, ifall du nu skulle få för dej att göra det. Vem du än är. Här, ta en kaka, det finns fler i frysen.

Idag har det diskuterats manlighet, tatueringar, "kroppsliga landskap" och intimpiercing. Himlarns intressant, inte sant? Käckt litet rim fick jag in också. Stoppa mej, I'm on a roll här!

Funderat ännu mer på varifrån könet kommer - det sociala that is. Intressant indeed. Det blir vad mitt psykologiarbete kommer handla om, könsroller, och hurvida dom behövs eller inte. Själv har jag dock inte sett en enda positiv grej med dom än. Får fråga runt. Kommer du på nåt så kan du ju höra av dej. Det vore nåt.

Funderar på om jag ska börja med att avsluta alla mina utomordentliga inlägg med latinska citat och strofer, efter som jag numera talar latin flytande (Läs google). Kool, mann.

Vale, lacerte! - See you later, alligator!