Idag började som en helt vanlig, tråkig, dag - Halvfara style. Jag vaknade av att mamma tjatade, somnade om, vaknade igen (av att mamma tjatade), somnade om igen, vaknade och ja... så höll det på ett bra tag.
Mamma hade letat upp ett linne hon stickat i sin ungdom. (Jag hade nämligen än en gång ett fått ett kreativitetsryck natten innan och frågat om jag fick sy, sticka på stickmaskinen, virka nåt skojsamt eller vadfansomhelst med nål och tråd, respektive virknål och garn. Vi hann aldrig få fram något vettigt igår, och imorse var suget efter att skapa inte lika stort. Det kan ju dock ha något att göra med att jag blev väckt. Man blir ju alltid lite tjurig då. I alla fall jag.
Men jag får väl se till att räkna hur många maskor det är så jag kan påbörja resårstickningen någon av dom kommande dagarna.
Sedan kom Karin, min älskade Karin förbi i cirkus en timme eller två (antagligen ett mellanting som en och en halv eller så). Vi åt Kalaspuffar, löste korsord, spelade Super Mario på NES och drack O'boy. Det är trevligt det :) Ute vid bussen försökte jag leka en lek med Karin och frågade "Vad har jag i min högra ficka?" Hon var inte så bra på den leken. Hon gissade på nästan allt utom det jag faktiskt hade. (Förövrigt en femtioöring och en trasig Viol-ask). I ren desperation frågade jag glatt vad jag hade i den vänstra fickan då (en Mp3-spelare, nycklar och en lapp om en isländsk festival). Detta gick inte heller så bra, så jag gissade hennes (höger: mobil och iPod; vänster: busskort och tuggummipåse). Tuggummipåsen lyckades jag dock inte gissa.
Nu är jag ensam igen och sitter och lyssnar på musik (vilket nästan känns lite onödigt att berätta, eftersom jag alltid gör det).
Juste! Igårnatt vid sisådär två/tre tittade jag på Imaginary Heroes. Det var längesedan. Jag kan den fortfarande utantill, vilket inte är förvånande, eftersom jag citerar filmen både för andra och inne i mitt eget huvud typ... jämt. Dock är det ingen som vet att det är just Imaginary Heroes jag citerar, så jag verkar väl bara vara en skum typ som går omkring och kallar folk för påskharar på engelska eller nåt. Men men, man kan ju inte vara älskad av alla, och det är jag sannerligen inte. Men det förstås, det har väl med mej att göra. Skit samma.
Jag är grymt sugen på att titta på Trainspotting också. Jag har idag tittat på introt flera gånger och läst hela manuskriptet och kännt mej allmänt jättenördig. Filmen står dock kvar i hyllan. Jag får titta på den någon gång när jag är oensam, så blir det trevligare. Malin skulle vara ledig på torsdag, vilket ju är imorn. Då kanske hon kan komma hit och titta på den med mej. Jag saknar Malin.
Fick veta att bror och barnen ska komma till jul. Jag längtar till jul. Jag saknar bror. Jag saknar ganska mycket egentligen...
Choose life...
//Nathalie
onsdag 31 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
jag var visst bra! det var bara jag som hade för uppenbara saker i mina fickor och du hade för...ouppenbara XD jag ska allt äga dig nån dag! men då ska vi byta fick-innehåll först ^^
förresten skriver du värsta mysigt, mkt underhållande :)
Skicka en kommentar