... sådär, nu har jag ett obscent ord i min blogg. Då behöver jag inte oroa mej för det något mer. Happy times! Nej. Ta mej inte för seriöst.
Denna dagen har varit ganska jobbig på sina ställen... psykiskt, that is. Jag vet inte varför, men jag gör ju sådär ibland, utan anledning, deppar ner mej och har mej. Jävla fasoner. Men men, jag vill väl bara ha uppmärksamhet - det är ju det vi vill, vi plågade tonåringar... sägs det.
Dagen tog i alla fall en bra vändning när jag kom hem, trots att jag blivit sittande i kylan i Götene (som måste vara den absolut gråaste, tråkigaste, kallaste hålan i hela Skaraborg). Väl hemma gick jag med stela leder in på mitt rum och kröp under mitt täcke. Mitt älskade, underbara, varma, fluffiga.... snark. Jag somnade som en stock och vaknade några timmar senare av att GubbenCay ropade nerifrån att det var mat (makaroner och köttfärssås, ifall någon var intresserad). Efter det återvände jag till mitt täckemysande ett litet tag tills Karin kom. Jag och AllraBästaKarinenIHelaVärldenTänkVadBraDetÄrAttJagHarDej gjorde inte så mycket, bildade hög tillsammans med mitt täcke och tjuvade chips (edit that; KARIN tjuvade chips; jag försökte desperat hålla fast henne för att rädda MINA chips... aja, you get the idea). Efter det så satt vi. Efter det så spelade vi lite SuperMario och sjöng. Sunday I go driving in my motor car... För helvete, Karin, den lossnar inte. Det är nåt lurt med den. Magi, eller The Power of Advertising. (... where do you goooooooooo?). Farliga grejer det där.
Nu har Karin åkt hem och Halvfara sover igen. Gamla go'a gråa Halvfara. Fuck yeah. Inte.
Nu är det bara jag och mina tankar kvar. Inte det bästa sällskapet kanske, men det duger. I brist på annat, så att säga. Jag saknar så himla mycket.
Men vafan. Jag ska vara glad, har jag ju bestämt. Jag menar; det är ju trots allt Heroes idag ;)
Tänk att så lite kan göra så mycket. Det gäller det mesta.
- Ab ovo.
(- Från ägget.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag älskarej. Mer än dina chips. Mer än rostmackorna faktiskt ^^ åhåhåhå... rostmacka...
Du verkar vara en härlig människa. Söt är du också. Tror vi har mycket gemensamt, men det har jag inget för. Jag är för feg för att utelämna mig alls, även om jag aldrig sett eller hört dig och vice versa. Hittade hit via qruiser, men jag vågade inte skriva något där. Mesjag.
Har du sett filmen Gia förresten? Med Angelina Jolie. Om inte, så gör det. Den är underbar, jag tror du skulle gilla den. Men var beredd på ångest om du lever dig in i den. Jag svamlar, förlåt. Äh. Du fick i alla fall lite kärlek idag, det var kanske inte onödigt att skriva här ändå.. Eller jag vet inte. Nu lägger jag på. Godnatt.
Skicka en kommentar