Nu är det fyra dagar sedan min... svacka. Jag mår mycket bättre. Inte nog med att jag fick komma bort och umgås med Karin som är helt underbar i tre dagar utan jag har även sett en film som berörde allt jag tänkt på under flera månader. Den gav mej lite livsgnista tillbaks måste jag erkänna. Fick en sån där känsla inombords. Vi såg på många filmer, jag och Karin. Många. Två går till själen, en fick mej att skratta, två var urusla, en var mysig, en var läskigt kristen. Har vi sett fler har jag missat någon. Det gör kanske inte så mycket, för få är väl intresserade. Jag blir mer och mer hippie. Jag önskar mer och mer att jag levde i en Astrid Lindgren-berättelse. Rasmus på luffen, Bullerbybarnen, Emil, Ronja. Jag lever i fel tid.
Det är midsommar. Regn och hagel. Kraftigt. Men nu är det sol. Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinnet... Nej överdriva kanske man inte ska. Men det är sådär lagom nu.
När jag åkte bussen in till Mariestad i onsdags kväll så log busschauffören och såg sådär glad ut. Lite som gamla tanter ser ut när dom ser på sina nya barnbarn. Sådär glittrigt i ögonen. Då kände jag mej fin trots att mitt hår stod lite som det ville och mitt smink var fult och jag hade klätt på mej på bara några minuter. Då bestämde jag mej för att sluta en pakt, och jag gjorde det med Rebecka. Jag ska börja le åt främlingar och sprida lite kärlek. Rebecka också. Tack till snälla gamla tanter som kör buss. Dom gör livet lite bättre.
Förutom att se på en massa film så har jag även jobbat som en liten tomte med att klippa, skala och bunta kablar. 2400 kablar blev det resulterande i 1080 riksdaler in på mitt konto någon gång i framtiden. Kämpar jag mer kanske jag faktiskt får råd att se Sigur Rós. Om jag kommer iväg. Och någon vill gå med mej. Vi får se. Jag hoppas igen.
Jag vet inte vad jag ska skriva mer. Men det känns okej nu. Det är okej.
Oh it's a mystery to me.
We have a greed, with which we have agreed...
and you think you have to want more than you need...
until you have it all, you won't be free.
Society, you're a crazy breed.
I hope you're not lonely, without me.
When you want more than you have, you think you need...
and when you think more then you want, your thoughts begin to bleed.
I think I need to find a bigger place...
cause when you have more than you think, you need more space.
Society, you're a crazy breed.
I hope you're not lonely, without me.
Society, crazy indeed...
I hope you're not lonely, without me.
There's those thinkin' more or less, less is more,
but if less is more, how you keepin' score?
It means for every point you make, your level drops.
Kinda like you're startin' from the top...
and you can't do that.
Society, you're a crazy breed.
I hope you're not lonely, without me.
Society, crazy indeed...
I hope you're not lonely, without me
Society, have mercy on me.
I hope you're not angry, if I disagree.
Society, crazy indeed.
I hope you're not lonely...
without me.
fredag 20 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Där kom det visst. Du är också underbar. Det var väldigt mysigt. Nattpromenaden. Och filmerna. Jag drar några vilda gissningar
Själen - Into The Wild, Garden State
Skratta - Teeth
Urusla - Doomsday, Nim's Island
Mysig - A Life Less Ordinary
Kristen - Saved
OH YEAH, DUFFMAN.
kram.
Åh vad mysigt ni har haft det :) Jag älskar när tanter ler mot en :) Man blir så där härligt glad innombords då :) YAY...
Härliga glada tanter som kör buss. Varför är det inte bara härliga glada tanter som kör buss?
Kram.
Skicka en kommentar