Rear-view mirror

Det är tisdagen den 29 juli 2008 klock-… vem bryr sig.

Jag skulle inte gråta, men det sket sig. Jag är besviken på mej själv och besviken på andra. Har du någon gång insett hur jävla meningslösa löften är, eftersom så få hålls överhuvudtaget? Det är oftast tomma ord som någon sagt, mest för att det låter fint och bra i sammanhanget, inte för att densamme verkligen menar det. Jag tycker ändå att jag försökt att aldrig lova något som jag inte är säker på att jag ska kunna hålla. Jag kanske bara är konstig. Men fan vad meningslöst det är.

Säg exempelvis aldrig till någon att ”Vi måste träffas någon gång”, ”Vi får höras” eller liknande, när du i själva verket inte alls tänker höra av dej eller är särskilt sugen på att träffa någon.

En annan klassiker som folk mest säger är ”Du vet att du alltid kan prata med mej.”, ”Jag finns här för dej om du behöver prata”, ”Jag lyssnar alltid.” osv osv osv. Jag menar, säg det inte om du inte menar det, vad är grejen liksom?

Ja, jag är bitter som fan och extremt nere idag. Jag ska gå ut någon stans nu. Bara komma bort. Fan vad jag önskar att folk inte vore upptagna med allt.